Är kraftvärme förnybart?

Så, hur fungerar kraftvärme? I ett kraftvärmeverk bränns olika typer av bränslen, vilket bildar värme. Värmen används sedan för att hetta upp vatten till ånga – med ett högt tryck och en hög temperatur. Ångan driver i sin tur en turbin för att producera el. När ångan passerat turbinen utnyttjas värmen för att producera fjärrvärme, som skickas direkt ut i fjärrvärmenätet.

För att produktionen ska bli så resurseffektiv som möjligt behövs ett fjärrvärmenät som kan ta emot värmen som bildas i processen. Det gör att ett kraftvärmeverk kan nyttja energiinnehållet bättre än till exempel ett elkraftverk.

Ett kraftvärmeverk kan drivas med i princip vilket bränsle som helst, vilket ibland gör energiåtervinningen till en kontroversiell fråga. Idag är dock över 90 procent av bränslet i svenska kraftvärmeverk förnybara eller återvunna – vi eldar med naturgas eller biobränsle, alltså spill från skogen. En ytterst liten del av eldningen sker med fossila bränslen och de är på väg att fasas ut och ersättas av biobränslen. Det vanligaste biobränslet som används i kraftvärmeverken utgörs av rester från av skogen, som grenar, toppar och stubbar. Men det kan också vara restavfall från hushåll eller industrier som inte återvunnits på något annat sätt.

Sverige är bäst i världen på att återvinna energi från restavfall och vi gör det till största del med fossilfria bränslen, men i Europa är fossila bränslen fortfarande den dominerande energibäraren.

Vill du lära dig mer om förnybar och fossilfri el? Här förklarar vi vad begreppen grön, förnybar och fossilfri el betyder:

Vad är skillnaden på förnybar och fossilfri el?

Att producera el via ett kraftvärmeverk är helt oberoende av väder och årstid, vilket gör det till en bra energikälla under den svenska vintern när det är både kallt och mörkt. Samtidigt har kraftvärme en viktig roll i att säkra Sveriges elförsörjning eftersom den effektivt kompletterar sol- och vindkraftsproduktionen.

I vår artikelbank Energi i fokus hittar du artiklar om solel och vindkraft.

Energi i fokus

Alla energislag påverkar miljön på ett eller annat sätt, oavsett om det handlar om rena koldioxidutsläpp eller påverkan på närområdet. Här beskriver vi för- och nackdelarna med kraftvärme.

Fördelar med kraftvärme:

• Resurseffektivt! I ett kraftvärmeverk produceras el, och värmen som skapas överförs till fjärrvärmesystemet. Med andra ord utnyttjas bränslet maximalt.
• Kan produceras helt oberoende av väder och årstid.
• Kan förbättra tillgången till baskraft, vilket är extra viktigt när kärnkraftsproduktionen minskar.
• Reglerbart kraftslag – det används för att stabilisera elsystemet och ser till att produktion och konsumtion är i balans.
• Hög verkningsgrad – omkring 90 procent, vilket gör det till ett effektivt sätt att ta vara på tillgänglig energi.
• Fossilfritt och förnybart – när vi eldar biobränsle.
• Tar vara på avfall som annars gått till spillo och bryter samtidigt ner giftiga ämnen i avfallet.

Nackdelar med kraftvärme:

• Kan drivas av fossila bränslen – bidrar negativt till klimatet eftersom det är med och bidrar till utsläpp av växthusgaser.
• Begränsade möjligheter till utbyggnad. Fjärrvärmen kommer enligt en rapport från Energimyndigheten inte att behöva öka särskilt mycket i framtiden.

– Som privatkund hos Bixia kan du känna dig trygg med att all el du betalar för är 100 % förnybar och det kan vi stolt garantera eftersom vi köper in ursprungsgarantier för 100 % förnybar el – från sol-, vind- och vattenkraft samt kraftvärme. För kraftvärme innebär det att vi bara köper el där produktionen skett med bränslen som är 100 % förnybara – som skogsmaterial, säger Eric Wennberg, produktchef på Bixia.

Lokalproducerad el – 100 % förnybar (bixia.se)

Dessutom har du som kund rätt att få veta elens ursprung och vilken miljöpåverkan elens produktion har. Här kan du läsa mer om ursprungsmärkning hos Bixia.

Ursprungsmärkning (bixia.se)